Isdubbar o ispik är självklara attiraljer på en sådan här expedition. Vi hade tom en kastlina med uti fall att.
Nu visade det sig att isen var helt juste. Där ingen snö fanns var isen mellan 12 och 17 cm. Dock fanns det fläckar där isen var tunnare, det låg snö på många ställen och därunder var variansen betydligt större. Ibland 12 cm men ibland endast 5-6 cm. Piken gick igenom på ett kraftigt hugg. Vi höll oss följaktligen till de bara partierna.
Minus fem och till en början svag sydlig vind gjorde att det var härligt på isen idag. Det tyckte inte Abborrarna och stannade därför på undersidan.
Två vettiga runt tre hg plus en handfull små blev det ynkliga resultatet. En av de mindre hostade upp en pinfärsk Nors, mina fingrar luktade gurka i timmar efteråt, otroligt vad den doften sätter sig.
Inte nog med att fisket var uselt, det riskerar att bli en av de dyrare pimpelturerna jag varit på hitills. När jag jämkade till det av is rejält tunga isborret på axeln, tappade jag det och det dök rätt ner i kärnisen från axelhöjd och landade klockrent på ena skäret.
Känns surt, jag är alltid svinrädd om borret, vet hur lätt det är att sabba skärförmågan, och så klantar man till det genom rent slarv.
Innan borrade det en centimeter/varv, nu ca 50% sämre, 18 varv på 12 cm is. Gjorde en smärre plastikoperation på det nu ikväll och i morgon får vi se om det blir till att köpa nytt borr eller ej.
Tänk en spann levande Nors till Abborrmetet till sommaren... |
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar