Team Safari Blogg: Lerskädda i Öresund.

Team Safaris årliga Kristiflygarsafari avhölls med utgångspunkt en mil NÖ Ullared. Dan bor ju där. Jag släpade ner Örnviken som är en stadigare och lämpligare båt för sundet än våra Linder 400:or. Det var nog tur att vi valde den, lördagen bjöd på rejäl sjögång från syd.

Vi steg upp kl 04.00, ja det är rättskrivet, klockan fyra på morgonen. Fy fan, det vill jag inte göra om i brådrasket. En timme senare satt vi i bilen på väg de 17 milen söderut till norra hamnen i Helsingborg. Väl framme konstaterar vi till vår förvåning att vi är mer eller mindre ensamma att sjösätta. Trodde denna långhelg skulle locka många båtar.

Vädret var lite mulet o svalt men det var nästan helt vindstilla. Gött. Men fy farao vilken dimma det blev. När man satt mitt på disken såg man vare sig Sverige eller Danmark, ej heller Ven. Tur att man har GPS, eller inte... efter en timmes fiske dog batterierna till ekolodet. Fiasko. Men genom dimman kunde man ibland skymta stora skorstenen i Helsingborg plus att man har ju kartor i telefonen, så hem hade vi nog hittat.

Vi ville satsa på att fånga många arter och gärna några fina Rödspättor och kanske hitta Tobis, vi har endast två st Tobiskung på våra listor och ingen Kusttobis alls. Norrut för Skrubba är ett hett tips. Dan fick en direkt. Sen över till Lappen för att söka Tobisen och kanske, kanske en Var av nåt slag. Tji fick vi där, itne ett jota. Vi hade bara räkor och sill som agn ännu.

Vidare söderut på danska sidan, ner till slottet och Horngäddorna. Ett par såna var inte svårt att fånga.
Därefter inköp av fyra hekto borstmask. Ganska små och antagligen inte helt färska denna gång.
Ut till Disken utan ekolod o GPS som sagt. Dan var inte jätteglad på mig, men jag hittade både disk o fisk så det gick över :-)

Rödspättorna var i stöten fläckvis, inte så stora men spättan är en väldigt rolig fisk. Kämpar på bra på lätta grejer. Och det kunde vi ha i den ringa vinden och strömmen. Drifthastigheten var endast 0,5 knop ungefär.
(Det var tur det för jag hade även glömt drivankaret) Vi fick vara ifred för de allestädes närvarande Sandskäddorna som annars brukar hinna först till agnet.

Bojen M7 måste man ju bara testa när förhållandena är såhär bra. Väl därnere fick Dan snabbt några mindre Koljor. Tiden går som bekant fort när man har roligt och vi drog oss uppåt på svenska sidan. På ett av Dans favvoställen nappade det mer eller mindre oavbrutet. Sandis, Rödspätta och mindre Torskar.

Rätt som det var fick jag en liten, liten Sandskädda. Trodde jag alltså. Vid avkrokningen ser jag att den påminner om en Glasvar.
-Dan! Vad fasen är det här för nåt?
-En Lerskädda, det var som fan! Grattis, ny art för dig.
(Till saken hör att Dan är delad innehavare av världsrekordet på Lerskädda. Han blev alltså inte lika upphetsad som jag.)

Den var ingen best precis, 26 cm och 125 gram. Varsam retur på den förstås.
Totalt knappt 100 fiskar på två man. Sju arter: Torsk, Sandskädda, Skrubba, Rödspätta, Horngädda, Kolja, Lerskädda. Missade de "enkla" Vitling och Sill. Men sill finns ingen inne så den kanske inte räknas som enkel då?

När jag en gång snabbt vevade upp tacklet för agnkoll, blev det en bautavirvel i ytan efter en fisk som missade att hugga tacklet. Kan ha varit Havsöring eller en bättre Torsk. Som Dan brukar säga, de fiskar man missar är de man minns bäst...

Sparade några Spättor och ett par Näbbisar som vi ska testa att röka.
Detta var Torsdagen. Mer i morgon...
//Benny